Jag är 73 år. Myokardit 1971. Därefter besvärats av extraslag (ej medicinering). 1997 supraventrikulär takykardi; diagnos paroxysmalt förmaksflimmer. 1993 suspekt TIA. Sedan dess medicinerat med Sotalol (f.n. 3 x 80 mg) och Waran. Ingen annan medicinering f.n. Längre ( 24 tim, dock inte över 48 tim.) flimmerattacker ung. en gång i månaden. Pacemaker (DDDR) sedan 2002. Ej behövt elkonverteras sedan dess. Går på kontroll en gång per år på närsjukhuset. Ej diabetes. Bltr. något förhöjt (150/80) men inledningsvis förhöjt i samband med flimmer. Labbvärden inom normala gränser). Förmaksflimret har kommit oftare under det sista året och har fått beskedet att flimret så småningom kommer att bli kroniskt. För kanske åtta år sedan talade jag med min läkare om ablation. Han ansåg då att riskerna för ett sådant ingrepp var för stora. Sedan dess har väl utvecklingen gått framåt på ablationsområdet. Min oro är stor när jag får flimmerattacker. Kanske kan jag få något lugnande medel och/eller sömnmedel för en bättre sömn då jag ha svårt att somna och sova när jag har flimmer. Frågor. 1. Kan en kateterablation vara något som jag kan ha nytta av? 2. Vilka frågor bör jag ställa till den läkare som jag kommer att träffa vid min årliga kontroll (förhoppningsvis i oktober/november) för att förhöra mig om jag är lämplig att genomgå en ablation och om jag kan komma ifråga för en sådan inom rimlig tid. 3. Kan jag själv ta kontakt med läkare på ett sjukhus som utför ablationer i t.ex. Stockholm, Uppsala eller Linköping eller måste jag ha en remiss? 4. Vilken ytterligare medicinering kan jag be om för att slippa oro och sömnsvårigheter. Kanske kan Ni föreslå någon typ av ytterligare medicinering som skulle kunna hjälpa mig.
Svar
Tekniken för förmaksflimmerablation har utvecklats mycket de senaste åtta åren och är nu en rutinbehandling med mycket små risker. Visst finns det risk för allvarliga komplikationer, men dessa är mycket ovanliga. Min bedömning efter att ha läst Din beskrivning är att Du borde uppfylla kriterierna för att få göra en flimmerablation och att detta bör göras innan förmaksflimret blir permanent. Du måste dock diskutera detta med Din behandlande läkare och få en remiss för detta. Om väntetiderna är långa för förmaksflimmerablation vid Ditt landsting, kan Du efter tre månader i väntelista försöka få en vårdgarantiremiss till ett annat centra som gör flimmerablationer. Att attackerna av förmaksflimmer kommer allt oftare är ett tecken på att läkemedelsbehandlingen inte är effektiv längre. Du behöver även diskutera med läkare om Du ska prova något annat antiarytmiskt läkemedel i väntan på en eventuell ablation. Vad gäller Ditt behov av lugnande och/eller sömntabletter kan jag inte ge något råd mer än att diskutera saken med Din läkare.