Vad orsakar förmaksflimmer?

Förmaksflimmer förekommer ibland helt utan andra åkommor men det är mer vanligt vid högre ålder och bland personer med andra hjärtsjukdomar som t ex genomgången hjärtinfarkt, hjärtsvikt, vid vissa typer av klaffel och medfödda hjärtfel. Andra sjukdomar som diabetes, hypertoni (högt blodtryck), fetma, sömnapné (nattliga andningsuppehåll) och vissa ämnesomsättningsrubbningar leder till ökad risk att drabbas av förmaksflimmer. Andra typer av hjärtklappning kan också vara associerat med förmaksflimmer, som WPW-syndrom, AVNRT eller förmaksfladder. Ablationsbehandling av dessa arytmier gör ofta att besvären med förmaksflimmer försvinner.

Akuta orsaker till förmaksflimmer kan vara hjärtoperation, elchock, hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation, hjärtinfarkt, lungemboli (propp i lungblodkärl) eller struma (förstorad sköldkörtel), där besvären av förmaksflimmer ofta är tillfälliga och övergående efter behandling av det utlösande tillståndet.

Man vet att strukturella förändringar i hjärtats förmak oftast är en förutsättning för att förmaksflimmer ska kunna fortgå. Flertalet av ovannämnda tillstånd leder till en förtjockning eller uttänjning av förmaksväggen, samt en ökad bindvävsinlagring. Detta leder till att de elektriska signalerna i förmaket inte sprider sig lika jämnt och snabbt som normalt, vilket gör det svårare för ett förmaksflimmer att släckas ut spontant. Vid ett pågående förmaksflimmer kommer också dessa förändringar att ske successivt, vilket gör det allt svårare att bryta ett förmaksflimmer ju längre det har pågått.

Ungefär 30-40 % av fallen med paroxysmalt förmaksflimmer (korta attacker som gör över spontant) och 20-25 % av fallen med persisterande förmaksflimmer (längre attacker som inte går över spontant) uppkommer hos yngre personer utan någon bakomliggande sjukdom eller orsak, och kallas idiopatiskt förmaksflimmer. PDF för utskrift.

Vad utlöser en förmaksflimmerattack?

En attack av förmaksflimmer kommer oftast utan anledning, utan yttre utlösande faktorer. Inte sällan startar attacken i vila eller nattetid, men alla upplever variation när det gäller när en attack uppträder. Alkohol och koffein – även i ganska små mängder – kan sätta igång rytmrubbningen för några medan fysisk och psykisk stress kan vara utlösande faktorer för andra. En förmaksflimmerattack startar oftast med snabba extraslag från hjärtvävnad som är förenad i lungvenerna som mynnar i vänster förmak. PDF för utskrift.

 Tre orsaker till varför förmaksflimmer startar:
1. Snabb elektrisk aktivitet i de s k lungvenerna, som är de blodkärl som för syrerikt blod från lungorna till vänster förmak.
2. Andra hjärtsjukdomar medför en belastning på förmaken. Stigande tryck i förmaken gör att förmaken vidgas vilket kan leda till förmaksflimmer.
3. Faktorer utanför hjärtat kan också bidra till att förmaksflimmer uppstår. Sådana faktorer är: högt alkoholintag, höga halter av stresshormoner, rubbningar i salt- och vätskebalansen, rubbningar i sköldkörteln, stimulerande droger och allvarliga infektioner.

För vårdpersonal

Det finns möjlighet att skriva ut informationen. Detta hjälpmedel kan du använda i kontakten med din patient.

Texterna är granskade av kardiologerna Håkan Walfridsson och Jonas Schwieler.